Stephenie Meyers senaste bok Kemisten dök upp i bokhandeln nu i höstas och trots att jag inte är något Twillightfan, så blev jag nyfiken. Meyer gör i Kemisten ett genrebyte från kärlekskranka vampyrer till en fartfylld spänningsroman. Boken handlar om Alex som ständigt är på flykt och vars tillvaro handlar om att överleva dagen.

Hon är en före detta agent på flykt från sina tidigare arbetsgivare. Att hon var anställd av USA:s regering var det väldigt få som kände till. Expert inom ett område som få vet existerar på en enhet som knappt någon ens visste fanns. Och när enheten bestämde att hon utgjorde ett hot, var hon tvungen att gå under jord. Nu lever hon från dag till dag, ständigt på resande fot, ständigt med en ny identitet. Hennes före detta arbetsgivare har dödat den enda hon litade på, och de är ute efter någonting hon vet. De vill se henne död, och det omedelbart.

Kemisten är en fartfylld spänningsroman och det är tydligt att Meyer gjort sin research väl eftersom berättelsen är full av detaljer som beskriver Alex tillvaro. Att Meyer kan skriva råder det ingen tvekan om men om jag ska vara ärlig så kommer jag aldrig riktigt in i storyn. Jag får inte heller någon känsla för bokens karaktärer eller för kärlekshistorien som finns med i boken.

Jag kan inte heller låta bli att störa mig på att ordet ”gasmask” används genomgående i boken när det heter ”skyddsmask” eller ”skyddsutrustning”.

Kemisten kommer garanterat att passa som film, kanske till och med bättre än som bok. Om du vill läsa en lättsam spänningsroman fylld av actionromantik så kan Kemisten absolut vara något.

 

Boken finns att köpa hos Adlibris eller Bokus