image

Har senaste månaden jobbat, jobbat och inte hunnit skriva något här på länge. Faktum är att jag inte hunnit läsa så mycket som jag önskar heller, men jag har i alla fall öppnat upp mitt konto på Storytel och lyssnar på ljudböcker i bilen  till och från jobbet.

Just nu lyssnar jag på en ganska spännande och välskriven deckare av en av våra svenska kvinnliga deckarförfattare, meeeen det är en sak som jag stör mig på i boken.  Jag stör mig på dessa oändliga beskrivningar av hur det är att vara småbarnsförälder. Vilket jag tycker är totalt ointressant att läsa om. Boken handlar om den kvinnliga toppjuristen som slits mellan jobb och småbarnsliv utan att kunna kombinera dessa båda.

Det är mer regel än undantag att våra deckardrottningar ingående skildrar hämtningar på dagis, snoriga ungar, stressade föräldrar, ojämlika småbarnsföräldrar och oändliga skildringar av vad barnen äter. Jag förstår att det finns de som uppskattar att läsa denna vardagsrealism, men mig intresserar det inte, snarare tvärtom. Beskrivningarna av småbarnslivet känns som utfyllnad och blir bara tröttsamt anser jag.

Tacka vet jag Denise Rudbergs deckarhjältinna Marianne Jidhoff som har vuxna barn.